Bounce
Igår var jag på Bounce på Orionteatern. Det var så häftig att det är svårt att beskriva i ord. Budskapet var så väldigt tydligt och det bästa var när de skällande hundarna trängde in publiken i ett hörn. Men allt var verkligen jättebra. Eller ja, det bästa var klart när "Benke" kom fram till mig och Therese och la armarna runt oss! :) Sen stod jag brevid Lasse Åberg, gamla människa. Det var några år sen han spelade in Sällskapsresan...
Och idag sitter jag här, dabbig i näsan och hostig. Har aldrig i mitt liv sjukanmält mig till jobbet. Inte en enda sommar, inte en enda gång som arbetsterapeut heller, men idag var det dags. Jag har ingen feber och är inte magsjuk, därför tycker jag inte själv att jag är sjuk, men människor i min omgivning tycker det och dom tycker jag har hållt ett högt tempo hur länge som helst nu, plus allt med mormor. Sen ska man ju vara lite extra observant på sjukdom när man jobbar med äldre som jag gör. Det är dock ingen fara för morgondagens inflyttningsfest!
Så nu kommer jag vila och fixa om vartannat. Ska börja med att vila i soffan...
Och idag sitter jag här, dabbig i näsan och hostig. Har aldrig i mitt liv sjukanmält mig till jobbet. Inte en enda sommar, inte en enda gång som arbetsterapeut heller, men idag var det dags. Jag har ingen feber och är inte magsjuk, därför tycker jag inte själv att jag är sjuk, men människor i min omgivning tycker det och dom tycker jag har hållt ett högt tempo hur länge som helst nu, plus allt med mormor. Sen ska man ju vara lite extra observant på sjukdom när man jobbar med äldre som jag gör. Det är dock ingen fara för morgondagens inflyttningsfest!
Så nu kommer jag vila och fixa om vartannat. Ska börja med att vila i soffan...
Kommentarer
Trackback
