Petra

Nej nej, tro nu inte för all del att jag sprang 1 mil, aldrig i livet. Jag tog mig bara från lägenheten och de få kilometer vi har bort till Gröndal för att spana in denna sanslösa tillställning. Då jag var på Plantgen och köpte blommor efter jobbet missade jag starten, men har fått den berättad för mig i efterhand. Flera olika fållor fanns det att stå i, men av någon anledning tycker alla att de hamnar i den sämsta. :) Startskottet går och alla de som är där (kanske drygt hälften av de ca 2000 aställda på Scania i Södertälje) ska ge sig iväg samtidigt. Det gäller verkligen att armbåga sig fram och bereda väg för att få en hyfsad tid i slutänden. Men vissa somliga har inte så bråttom och till på köpet springer de bara halva distansen, då detta av någon anledning är tillåtet trots att det heter ScaniaMILEN. Nåja, jag kom inte förrän Jocke prutt kom i mål, men efter det fick man sig en macka och en dricka och satt sedan avdelningsvis och väntade in sina kollegor. Mysigt att sitta där på filtar ihoptåtade i de olik lagen och se alla hurtiga springa i mål.  Hur det än går och hur långt man än väjer att springa tycker jag att det är en kul grej och en hälsofrämjande aktivitet som borde uppmärksammas mer. PERSONALVÅRD & PERSONALHÄLSA, tummen upp för det!

Var i Linköping i helgen och hade premiärvisning av showfilmen. Förvånansvärt många hade tagit sig till Stångebrohallen för att titta på filmen och umgås lite, vilket jag tycker var otroligt kul. Kul också att alla tyckte att filmen i år var bättre filmad än filmen förra året. Det bådar gott inför nästa år. På kvällen tog jag mig till NH (åååh, studentider, jag saknar) för att möta upp ett gäng Golumner som haft en fullspäckad eftermiddag/kväll. Det blev lite champagne och en drink, sen bar det iväg mot Flamman och sängen som jag hyrt in mig på hos Jockes kompis.

Dagen efter blev det frukost på Hotell Ekoxen och sen en biltur mt Stockholm för att hjälpa två kompisar att flytta, och det är en helt annan historia som jag inte orkar gå in på.

Det var nog en snabb uppdatering, mer hinner jag inte för sängen väntar och mina ögon trillar snart ut.

Jocke fick ihop bordet i söndags så nu har vi invigt balkongen. Men det var inte konstigt att jag inte fick ihop det, det saknades ju 3 delar (men jag kanske skulle varit så smart att jag fattat det?!).

Nu är det mycket jobb inför ISSHOW 2009. Förslaget ska bearbetas, musiken ska klippas, riktlinjer för arbetet ska göras upp och mycket mer. Har tappat lusten lite efter alla negativa reaktioner. Hur kommer det sig att en utvärdering av andra tolkas som en chans att berätta allt dåligt och inte lyfta fram nåt bra? Är det för jag läst PBL som jag tolkar det annorlunda? Jag tycker att en utvärdering är till för att lyfta fram både bra och mindre bra saker. Allt för att förbättra. Men tydligen är inte andra av den uppfattningen.

Ikväll blir det maraton framför tv:n. Ugly Betty, Desperate Housewives, Christine, Rules of Engagement. Prefekt kväll!

Men innan dess ska jag försöka ladda in filmen från ISSHOW 2008 och börja bränna så folk kan få filmen på lördag när det är visning.

Var på en jättebra föreläsning med jobbet idag. Den handlade om mindfullness och hur man sorterar saker i hjärnan. Koncentration på vad man gör i nuet är en bra grej. Tror jag kommer ha stor nytta av det både i mitt arbete och privat. Det var så många saker Åsa Nilsonne berättade som gick rakt in i både hjärta och hjärna.

Nej nu blir det bränn för hela slanten. Hoppas inte "brännet" tar slut bara. ;)

Bordet till balkongen fick jag ju aldrig ihop igår så jag improviserade fram ett bord bestående av 2 st bananpuffar från IKEA, och vips så blev det brunch på balkongen. Premiärfrukost på balkongen, helt perfekt!

Även årets grillpremiär är härmed avverkad. God mat och trevligt sällskap. Grillspett, pommes, såser och sallad. Franck och Jossan gjorde ett utomordentligt jobb! Och en söt fotbollsgrill hade dom också. :)

Efter maten blev det promenad i Hägersten bort mot Aspudden. Väldigt lummigt och mysigt område med vatten lite här och var. Absolut ett område vi skulle kunna tänka oss att bo i då varken jag eller Jocke är särskilt sugna på city.

Tidigare på dagen tog vi pendeln till city och fikade i Gamla stan. Mumsig rabarberpaj med vaniljsås på Café Nova. Efter vårt fikande i hettan bar det av mot bilen. Den stod parkerad vid en backe på en tvärgata längst ner på Sveavägen (eller längst upp kanske det blir, aja skit samma). Det har blivit väldigt mycket promenerande idag, skönt att röra på sig lite, men ajaj vad ont jag har i fötterna nu.

Dags för herr Nilsson att ge sig på bordet till balkongen nu. Får se hur det går... :)

Den där soffhjälpen jag berättade om för någon dag sedan lönade visst sig för igår var jag och Jocke bjudna till Elisabeth och Stefan på middag som tack för hjälpen. Vi fick supergod planka och smarrig efterätt (som jag inte riktigt vet vad det var, men gott som tusan var det i vilket fall). Blev även en lite promenad till Torekällberget dels för att få ner maten i magen och dels för att titta på dom söta små djuren. Finns supersöta små lamm i en hage! :)

Som det brukar vara i det här hushållet var Jocke sen på det som vanligt. Vår plan idag var att köra in till Sthlm och köpa födelsedagspresent till hans syster samt kolla på utemöbler till vår balkong. Innan detta skulle herr Nilsson ut och springa en runda och visste att han skulle bort på examensmiddag kl. 19.00 i Sthlm senare på dagen. Jocke kom iväg vid 9.30 så den silvriga VOLVO'n styrde inte in mot Sthlm förrän vid 12.00. Nåja. Väl inne i stan skulle vi hitta parkeringsplats. Irrade runt ett tag på Söder men efter ett tag tog Jockes tålamod slut så han gick ut och flyttade på en moped som upptog nästan en hel bilparkeringsplats och ställde sig där (mopeden fick också plats, så lite schysst var han).

Det blev stekt strömming och potatismos vid Slussen, födelsedagspresent, glass och köp av utemöbler. Stressad som Jocke var när vi kom till våra hoods skulle jag vara lite duktig och montera ihop bordet till vårt lilla möblemang på balkongen. Tji fick jag för att jag var så het på gröten. Det var tre muttrar som skulle skruvas fast i bordet (en på vardera ben), men inte fasen gick det. Den ena skruven var för tjock så muttern inte gick på och den andra hade en metallplupp som stod ut så det inte gick att skruva på muttern så långt ner som det behövdes. Det var endast en av de tre skruvarna som hade rätt dimension i förhållande till muttrarna. Tusan också! Får se om tålamodet räcker till imorrn när herr Nilsson ska sätta ihop det eller om vi får köra till Bauhaus och hämta ett nytt bord. Vi som skulle premiäräta frukost på balkongen imorn. :(

Nu är Jocke på trevlig fin middag och jag sitter här hemma och surar över balkongmöblerna. Om jag skulle gå ner till Ica och köpa lite godis att ha framför Körslaget och hcokey VM ikväll...? Ja det får nog bli så för annar kan jag sitta här tills jag får gråa hår på huvudet. 

En av Jockes kompisar (Elisabeth) ringde i måndags och frågade om vi skulle kunna hjälpa henne och hennes sambo med en soffa som dom köpt. Självklart sa Jocke (som tidigare mer än tydlig meddelat att det bara var att höra av sig om det var nåt då vi har dragkrok på bilen). När vi kom till Cerveras lastkaj i centrum gick det väldigt lätt att få påp soffan på släpet. Jocke sa nånstans i den vevan "det här gick för lätt för att vara sant, säkert nåt annat som kommer krångla senare". Nej nej sa jag och Elisabeth, det här kommer gå så bra.

Duktig som Jocke är på att köra och backa med släp gick det hur bra som helst att köra upp till dörren med rätt sida av släpet närmst dörren. Det gick hyfsat bra att få av soffan och få ner den ½ trappa, men sen började det jäklas. Vi kunde endast få in soffan på ett håll då den var för bred för hissen på det andra hållet. Soffan var för lång för hissen så vi lutade soffan och stackars Jocke stod längst in i hissen och höll upp ena kanten på soffan medan jag och Elisabeth tryckte på. Vi tryckte och tryckte och Jocke vinklade soffan så mycket det bara gick, men fan heller att det hjälpte. Det saknades ynka 5 cm för att soffan skulle få plats i hissen. Så det vara bara att ta ut den ur hissen och bära upp den 5½ våningar. Men som tur är så är ju jag och Elisabeth så starka så det var ingen match för oss. :)

Nog för att ISSHOW 2008 nyligen är genomförd och ISSHOW 2009 är färdigplanerad så jag har även börjat lyssna på musik och skissa på idéer till ISSHOW 2010, trots att jag sagt att sista isshowen blir nästa år. Det är svårt det där, det är som ett gift. Allra helst hade jag tränat och tävlat själv, men det är bara att inse att jag är för gammal för det där nu, tyvärr. Men jag ska köpa nya skridskor efter sommaren och det ska bli så kul att få köra in ett par skridskor igen, har inte gjort det på 6 år. Och så vita och fina dom kommer att vara. :)

Var tillbaka på afrodansen idag och det var kul. Dock börjar det bli lite tjatigt med samma koreografi vecka ut och vecka in. Men samtidigt gör det att jag lär mig flera olika sekvenser som vi kan använda i ett djungelnummer som jag filar på till isshow 2010.

Tusan, nu blir jag inspirerad att börja klippa musiken till nästa års isshow. Ska nog börja med det nu, så, tack sålänge!

Och förresten, det där med soffan. Jag och Jocke har pratat om att köpa ny soffa. Men med tanke på att vi har en ännu mindre hiss i vårt hus och en spiraltrappa, får det där soffköpet nog vänta tills vi flyttar nästa gång.

Förstår inte varför det ska vara så svårt att skriva några rader nån gång då och då. Berätta för vänner man saknar vad som händer i livet.

Nu ska jag ge det här en ordentlig chans och verkligen tvinga mig själv att uppdatera minst 2 gånger i veckan. Jag läser ju så gärna andras bloggar och blir lite ledsen i ögat när det inte hänt nåt på några dagar, så nu baske mig.

Berättar inte massa om vad som hänt sedan jag lämnade Linköping, börjar istället här och nu.

Var på bröllop i helgen. Två av Jockes kompisar som efter 15 år kommit på att dom älskar varandra och kan ge varandra evig kärlek. Har aldrig varit på bröllop tidigare så det var en upplevelse. Samtidigt svårt att säga vad jag tycker då jag inte har något att jämföra med. Men det var i vilket fall ett händelserikt bröllop. Började med vigsel i Påskallaviks kyrka. En gotländsk kör kom insjungandes med de äkta makarna i släptåg (även om de inte vara äkta makar just då, men ändå). Så vackra och så nervösa. Lite rosiga om kinderna var dom båda två. Men två säkra JA och en kyss, sen var det klart. :) Efter vigseln var det dags för fotande och gratulationer. Jag tror att alla mer eller mindre frös fast där de stod och fotade för glatta livet. Så rysligt kyligt och lite blåsigt. Men lite kyla och blåst hindrar inte de skärgårdstokar som finns i Oskarshamn inte. Det var bara att gå ombord på Solkust och dricka festis och äta kaka, något att sätt att ta sig till mottagningen fanns inte. Mysigt det är med båt. Vill inte riktigt säga det högt till Jocke, men Oskarshamn och dess skärgård är fint, underbart fint.

På mottagningen serverades det mat, det bjöds på sång och tal samt lite roliga plojgrejer. Temat var skog och friluftsliv (naturtokiga som makarna är). Förrätten var nästan det roligaste. Då fick alla en kåsa med en ägghalva i. Sedan skulle alla på order (alla var indelade i olika trupper som delfiner, älgar, fjärilar osv.) ställa sig på ett led och bli serverad spenat- och nässelsoppa. När man ätit ur fick man minsann diska ur kåsan själv, men som tack för besväret fick alla ta med sig kåsan hem som minne och på kåsan satt en lapp av säckväv med sitt namn broderat, så ett minne är det allt.

Se, det var inte så farligt och det tog inte så fasligt mycket tid heller. :)

Over and out!