Myshelg
Jag och lillebror har ringt åtaliga samtal och pratat om alla saker som ska ordnas, köpas och tänkas på. Det är mycket att hålla reda på!
Jag har köpt blöjor, gröt, modersmjölkersättning, smakportion, blöjpåsar och babyservetter. Jag har fått låna en resesäng av en snäll kollega. Jag har kladdat ner allt om måltiderna på ett helt A4-papper som måste renskrivas inom kort så jag inte glömmer något.
Efter kvällen samtal med bror min kommer jag behöva kompletteringsköpa äppeljuice och modersmjölkersättning då jag inte hade riktig koll på hur mycket som ryms i nappflaskan.
Jag har gjort en lista på saker vi ska ha med oss så vi inte glömmer något i Västerås och för den tidsmässigt korta utflykten Loke gör ska vi ha med oss följande:
barnvagn
skötväska
filtar
napp
nappflaska
d-droppar
pyjamas
bodies
byxor
tröjor
strumpor
dreglisar
overall
mössa
skötbordsmadrass
babysitter
Tur att vi har en kombi med gott om lastutrymme!
När vi väl har fått in alla saker i bilen har vi några saker på schemat för dagen för att Loke ska få prova på livet i Stockholm:
ev. IKEA
åka buss
fika på ett barnvagnsvänligt café
promenad
Sen ska vi ju gosa massor också såklart!
Åh, jag vill att det ska bli lördag lunch NU, jag vill gosa med den sötaste av dom alla!
Två månader kvar
Jag brukar alltid vara ute i god tid med julklapparna just för att jag tycker att det är så mysigt med julen. I år är jag inte riktigt där ännu. Jag har visserligen köpt julklappar till de minsta i familjen, men alla andra är kvar. Det har varit lite prat på jobbet om huruvida man köper många och/eller dyra julklappar och till vilka man köper. Jag/vi köper inte så dyra julklappar, men vi köper många. Vi köper till mina syskon och deras respektive, till min brorsson och styvbrorsdöttrar, till Jockes syster och hennes pojkvän, till mina föräldrar, till Jockes föräldrar, till min farfar, till Jockes mormor och Jockes farmor.
Jag har köpt till lilla Loke och till tjejerna, men alla andra är kvar. Vi har alltså 13 julklappar kvar och det är bara två månader kvar. Hur ska detta gå? Vi tänkte ge oss ut på jakt nästa helg den 5-6 november i hopp om att få många klappar inhandlade. Åh, jag verkligen älskar julen!
Jag hade svårt att bestämma mig för färgen, men det blev röda med vita prickar på
En grön liten söt låda som jag skulle vilja ha i köket och lägga vita ljus i
Ännu mer söt förvaring att ha i köket
Förändring
I somras när vi var i Göteborg hittade vi en superfin sänggavel, men det fanns ett problem, den kostade 12 000 kronor. Vi är överens om att en 160 cm bred säng är fullt tillräckligt. Vi är också överens om att vi skulle vilja ha en sängram med huvudgavel, men ingen fotgavel. Nu har jag råkat hitta en sängram med både huvud- och fotgavel. Det jag kan tänka mig är att sovrummet ser mindre ut med en fotgavel, men samtidigt tycker jag att det är lite mysigt att vara lite instängd när man sover.
Jag skulle vilja ha vita sängkläder, som på hotell, och sen några fina prydnadskuddar att lägga ovanpå. Kanske en fin pläd.
Problemet vi ställs inför är inte bara att hitta en sängram utan även sängbord och en byrå. Om vi ska ha en bredare säng får inte den byrån vi har i dagsläget plats. Vi behöver köpa en grundare byrå. Vi har en fåtölj som vi skulle behöva bli av med, men det är det minsta bekymret då vi redan har två spekulanter.
Jocke har vid ett svagt ögonblick sagt att jag skulle kunna få inreda sovrummet precis som jag vill, men att vi köper möblerna efter gemensamt beslut. Det första jag sa då var att jag skulle vilja plocka ut skrivbordet och skrivbordsstolen och ställa in vårt lilla köksbord och stol som vi hade i Södertälje. Vad tror ni han svarade på det? NEJ!
Medan jag fortsätter att fantisera om ett nytt sovrum kan ni fåse sängramen jag fastnat för.
Sängramen är från Englesson
Svenskt tenn
Usch och fy!
Världens finaste Enzo
Sommaren 2008 köpte min lillasyster Ronja en söt liten hund, Enzo. Det är en fantastiskt fin blandning mellan Cavalier King Charles spaniel och Shitzu. Första dagen när jag, mamma och Ronja hämtat honom i Hörby skulle vi gå ut på en liten promenad, men Enzo var så rädd och skakade så mycket att han fick åka cykelkorg istället för att gå.
Sen den dagen har Enzo varit hela familjens lilla bebis. Mammas och pappas hund Picasso är fortfarande en helt underbar hund, men alla blev kära i Enzo då han charmade alla med sin energi och sitt humör.
En söndag för ungefär en månad sen fick jag ett samtal från Ronja. Hon var jätteledsen och jag kände på mig att hon hade något tråkigt att berätta och det hade hon. Hon berättade att Enzo blivit blind. På fredagen hade Enzo hoppat in i bagaget på mammas och pappas bil utan problem, på lördagen hade mamma varit ute och sprungit med honom och resten av dagen och kvällen gick han in i saker och verkade må allmänt dåligt. Dom åkte in akut till djursjukhuset där dom lös med en lampa i ögonen på Enzo och sa att han fått näthinneavlossning, men att de ändå inte var helt säkra utan rådde Ronja att ta honom till en ögonspecialist så fort som möjligt. Redan dagarna efter fick Enzo tid hos ögonspecialisten där det konstaterades att han var helt blind på vänster öga, men att det fanns en liten chans att han inte skulle bli helt blind på höger öga. Han fick kortisonbehandling och tog borreliaprov. Förhoppningen var att allt överflödigt blod som fanns i ögat och som skulle forslas bort med hjälp av kortisonet skulle vara orsaken till att han inte såg på höger öga, men det var det inte. Det var inte borrelia heller.
Nu, någon månad efter upptäckten har Enzo varit på återbesök hos ögonspecialisten och fått sin slutliga dom: flertalet obehandlade ögoninflammationer. Hemma har dom åkt skytteltrafik till veterinären för att Enzos ögon har runnit. Veterinären Pelle har spolat Enzos tårkanaler och sagt att det är dom det berott på. Nu vet vi att det inte var så. Fy f*n, Pelle har inte bara förstört Enzos liv, han har förstört vårt liv också. Visst, Enzo har samma energi och humör som tidigare men han får inte utlopp för det på samma sätt. Han kan gå uppför trappor, men inte nerför då han inte kan hantera nivåskillnaden när det går fort. Detta innebär att han inte kan springa upp till mig på ovanvåningen när jag är i Osby och burra ner sig i sängen som han alltid gjort. Han får äta kortison livet ut för att inte linsen i ögonen ska gå sönder pg a en infektion för om den gör det måste man operera bort ögonen och det innebär att han måste avlivas. Avlivas, vilket hemskt ord. Jag känner mina tårar rinna längs kinderna bara vid tanken på att Enzo skulle behöva lämna oss. 3 år gammal, och blind. Det var inte det liv vi önskade åt dig vår älskade lilla Enzo, vår bebis, vårt charmtroll.
Världens finaste ögon och blick!
Foto: Monika Manowska
De här fotot ska jag skriva ut/framkalla och ha vid min säng
Foto: Monika Manowska
Finns ingen som är sötare med skägg än Enzo
Foto: Monika Manowska
Undrar vad han tittar på?
Foto: Monika Manowska
Monki
Igår var jag på tävlingspremiär i Västerås med tjejerna. Det blev storslam; 1:a, 2:a och 3:a. Solna Konståkning visade vilka som är farliga den här säsongen! Då min bror och hans tjej bor i Västerås flirtade jag lite med dom så vips så var Jonas, Veronica och lilla Loke i ABB Arena. Under dom timmarna som vi sågs hann jag med både blöjbyte och bebiskräk, mysigt!
När jag kom hem stod Jockes syster i vår hall och fixade sitt hår, i den gröna klänningen från Monki som jag så gärna vill ha. Hon hade en XS och då insåg jag att jag nog skulle tagit mig tid till att prova en S. Av den anledningen blev dagens uppdrag att ta mig till Monki och prova den gröna klänningen i storlek S. Den satt mycket bättre, men jag kunde inte riktigt röra mig som jag ville så den fick stanna kvar i affären. Istället lyckades jag hitta en fin kofta på H&M och söta strumpor på Gina Tricot.
Den gröna klänningen som aldrig fick följa med mig hem...
Övre: En söt klänning från Monki som fick följa med hem i fredags
Nedre: Vit fin spetsblus som också följde med hem i fredags
Event på Glitter
Jag köpte en födelsedagspresent, en söt håraccessoar som jag ska ha på nästa veckas middag och ett par tunna tumvantar som jag kan ha även när jag använder min iPhone. Jag såg en fin poncho, en brosch och en väska som jag gärna skulle köpa, men måste hålla lite i mina pengar just nu.
För att kunna gå på det här lilla eventet bokade jag faktiskt av min träning. Jag ska försöka leva efter "varje dag är en ny dag" och idag tycker jag att jag gjorde det. Jag avbokade träningen för att visa att jag bryr mig om en av mina vänner.
Mina nya vantar är till skillnad från dom här svarta, gråa och vita, men ser annars likadan ut
Kolhydrater
För några veckor sen fick jag ett infall att äta färre kolhydrater. Jag har länge velat ha en lite tightare kropp, men inte för den sakens skull tvunget gå ner i vikt. Jag vill få en storlek där jag känner att jag trivs med mig själv, där jag tycker att kläderna sitter som jag vill. Egentligen var det inte för utseendets skull jag började dra ner på kolhydraterna utan för att se om min hopplösa mage skulle kunna bli lite mer som den borde vara.
Det hela började ganska snopet för några veckor sen. Jag gick på PT tidigt en måndagsmorgon i syfte att testa en ny PT samt prata med henne lite om hennes väg till en tightare kropp. Jag tänker mig att hon och jag har ganska lika kroppstyper och därför kände jag att det kunde vara en bra coach. På vägen till träningen insåg jag att jag glömt bröden till mina tacos som jag hade med mig som matlåda. Jag var för trött och stressad för att vända så jag fortsatte utan bröden. Min PT-session började med ett litet träningsupplägg och frågan "vad har du förändrat i dina kostvanor för att börja tighta till dig?" Min PT svarade med att hon tagit bort alla kolhydrater utom morgongröten. Genast tänkte jag att det nog fanns en mening med att jag glömde tacobröden hemma och på den vägen är det.
Jag äter min havregrynsgröt på morgonen och fuskar med kolhydrater på helgen. Jag försöker att undvika kolhydrater på vardagar, men som idag när det var tjejmiddag tycker jag att jag kan unna mig att fuska lite. Dessvärre innebar kvällens tjejmiddag inte bara fusk gällande kolhydraterna utan jag åt nästan en halv förpackning Vienettaglass själv.
Nu låter det som att det i första hand är vikten och utseendet jag är ute efter, men det är det faktiskt inte. Största insatsen för en tightare kropp är att jag försöker träna 4 gånger veckan, inte sluta äta. Hur som helst så vill jag dela med mig av min glädje av bortplockade kolhydrater. Tidigare skötte jag magen på sin höjd en gång i veckan, nu sköter jag magen nästan varje dag. Jag har hört flera innan som sagt att deras mage blivit mycket bättre när de dragit ner på kolhydraterna, men jag har inte riktigt trott dom. Nu gör jag det!
