SKIT!
Jag blev så glad idag när jag gick in på LKF:s blogg och såg att även Ida börjat skriva lite. Så nu är vi igång båda två och vi kör på så det ryker!
Den här helgen har varit en såndär skön helg. Ingen press och stress. Började efter jobbet i fredags. Jag hängde på Jocke och några traineer på en öl och lite mat på O'Learys och då visade det sig att en av traineerna känner lite folk hemifrån och har varit på Granada. Tänka sig vad världen är liten. :)
Och nu blev jag SUPERSUR för jag hade skrivit ett låååångt inlägg om min fantastiska helg som inte gick att publicera och jag mitt nöt sparade inte det innan jag tryckte på "Spara & Publicera". Så nu är jag lite ledsen i ögat och så irriterad att jag faktiskt inte tänkte skriva nåt mer idag... Om jag nånsin kommer skriva igen för det här är inte första gången som det här händer.
Äsch, vi hörs igen, men helgens händelser uteblir.
Den här helgen har varit en såndär skön helg. Ingen press och stress. Började efter jobbet i fredags. Jag hängde på Jocke och några traineer på en öl och lite mat på O'Learys och då visade det sig att en av traineerna känner lite folk hemifrån och har varit på Granada. Tänka sig vad världen är liten. :)
Och nu blev jag SUPERSUR för jag hade skrivit ett låååångt inlägg om min fantastiska helg som inte gick att publicera och jag mitt nöt sparade inte det innan jag tryckte på "Spara & Publicera". Så nu är jag lite ledsen i ögat och så irriterad att jag faktiskt inte tänkte skriva nåt mer idag... Om jag nånsin kommer skriva igen för det här är inte första gången som det här händer.
Äsch, vi hörs igen, men helgens händelser uteblir.
Mopedister och lönespecifikationer
Jag har blivit en riktig slarvmaja. Jag gör inte saker jag skrivit på min "att-göra-lista" och jag bloggar nästan aldrig. Men nu ska jag ta mig själv i kragen och rycka upp mig. Det har varit mycket och körigt senaste veckorna.
Förra helgen var jag och Jockei Sundsvall och hälsade på hans syster. Det var en trevligt helg med mycket kräng. När vi kom på fredagskvällen fick vi tacopaj, vin och fullt med godis. Lördagen började med en rejäl frukost och sen blev det fika på stan. Efter kvällens bio "Patrik 1,5" gick vi till en libanesisk restaurang och jisses vad mat. Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket mat till så få människor. Vi beställde en mix med libanesiska rätter för tre personer. Det kom in 13 skålar med olika små rätter samt bröd. Vi orkade inte äta upp riktigt allt och när vi bestämt oss för att vi inte orkade mer kom kyparen:
- Ni får säga till när ni vill ha er grill
Just ja, vi beställde ju med grill. Så när vi redan var dundermätta kom det inte ett fat med klyftpotatis och ett fat fullproppat med grillat kött i olika former. Visst var det gott, men det var svårt att få ner nåt mer i den redan fulla magen.
Söndagen började med brunch på Birsta Köpcentrum och matresan fortsatte på Gävle Bro när vi körde hem till Södertälje. Och mellan alla turer med mat fanns det fullt med godsaker hemma hos Johanna att mumsa på.
I allt matprat har jag helt glömt bort hennes finfina lägenhet. Det är en vindsvåning som är superfräsch och nyrenoverad. En lite sovalkov med snetak och en utsågad ellips i väggen. Där inne låg jag och Jockeprutt och myste om nätterna. Hela lägenheten var inredd i bondromantisk stil och jag blev mer än sugen på att flytta. Det är bara ett problem, jag har inget fast jobb så jag får inte ta några lån. Men folk säger att det börjar bli köpläge nu så det är väl dags att skaffa det där jobbet och flytta från vår illaluktande lägenhet i Södertälje. Ja för den luktar verkligen vidrigt ibland. Jocke märkte i förra veckan att det läcker från det där röret under handfatet (ja inte vet väl jag vad det heter) när han öste propplösare i handfatet. Så nu är det bara att ringa till hyresvärden, igen. Visst har vår lägenhet en liten mysfaktor, men det är alltid skönt att ha sitt eget som man kan göra vad man vill med. Där man inte behöver tänka på att inte göra så många hål, där man kan såga och banka hur man vill, där man vill lägga ner pengar på att fixa iordning. Jaja, den tiden kommer...
Och nu när jag ända pratat massa mat kan jag fortsätta på det spåret. Igår bröjd vi hem en av Jockes kollegor och hans blivande fru (ja kan ni tänka er så vuxet). Vi åt så mycket att vi nästan hamnade i matkoma allihop. Först var det fullt med snacks, sen blev det varm smörgåsgratäng, efter det blev det Thelins kärleksmums och Sundsvallsinköpta saffransbiscotti. Trots att magarna såg gravida ut på oss allihop tog vi fram snacksen igen. Är det inte konstigt. Hur mätt man än är kan man alltid sitta och småäta lite nötter, chips och vindruvor.
Och nu till rubriken. Mopedister är nog en av de mest idiotiska människor som finns. Inte alla, men några och säkerligen många. Igår när jag kom hem från jobbet var det massa barn på lekplatsen och gräsmattan hemmavid. I ena kanten på gräsmattan finns där en upptrampad stig. Där står det ett gäng killar och tjejer med mopeder. En av dessa kör längst bort på stigen, vänder sig själv och moppen om, maxar och bränner rakt över gräsmattan. Hallå, hur tänkte han? Fullt med barn, lerig stig, risk för fall eller urspårning. Han var en livsfara både för sig själv, men framförallt för dessa söta små barn som sprang runt och lekte. Alla föräldrar tittade med stora ögon på grabben som körde moppen, men ingen öppnade munnen och sa till honom. Är dom inte mer rädda om sina barn?
Och den där lönespecifikationen, den fick jag efter många om och men äntligen ordning på. Att man ska behöva göra allt själv, RESPEKTLÖST! Men vad hjälper lön och lönespecifikationer när jag lagt hälften av pengarna på tågbiljetter överallt i hela Sverige?!
Förra helgen var jag och Jockei Sundsvall och hälsade på hans syster. Det var en trevligt helg med mycket kräng. När vi kom på fredagskvällen fick vi tacopaj, vin och fullt med godis. Lördagen började med en rejäl frukost och sen blev det fika på stan. Efter kvällens bio "Patrik 1,5" gick vi till en libanesisk restaurang och jisses vad mat. Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket mat till så få människor. Vi beställde en mix med libanesiska rätter för tre personer. Det kom in 13 skålar med olika små rätter samt bröd. Vi orkade inte äta upp riktigt allt och när vi bestämt oss för att vi inte orkade mer kom kyparen:
- Ni får säga till när ni vill ha er grill
Just ja, vi beställde ju med grill. Så när vi redan var dundermätta kom det inte ett fat med klyftpotatis och ett fat fullproppat med grillat kött i olika former. Visst var det gott, men det var svårt att få ner nåt mer i den redan fulla magen.
Söndagen började med brunch på Birsta Köpcentrum och matresan fortsatte på Gävle Bro när vi körde hem till Södertälje. Och mellan alla turer med mat fanns det fullt med godsaker hemma hos Johanna att mumsa på.
I allt matprat har jag helt glömt bort hennes finfina lägenhet. Det är en vindsvåning som är superfräsch och nyrenoverad. En lite sovalkov med snetak och en utsågad ellips i väggen. Där inne låg jag och Jockeprutt och myste om nätterna. Hela lägenheten var inredd i bondromantisk stil och jag blev mer än sugen på att flytta. Det är bara ett problem, jag har inget fast jobb så jag får inte ta några lån. Men folk säger att det börjar bli köpläge nu så det är väl dags att skaffa det där jobbet och flytta från vår illaluktande lägenhet i Södertälje. Ja för den luktar verkligen vidrigt ibland. Jocke märkte i förra veckan att det läcker från det där röret under handfatet (ja inte vet väl jag vad det heter) när han öste propplösare i handfatet. Så nu är det bara att ringa till hyresvärden, igen. Visst har vår lägenhet en liten mysfaktor, men det är alltid skönt att ha sitt eget som man kan göra vad man vill med. Där man inte behöver tänka på att inte göra så många hål, där man kan såga och banka hur man vill, där man vill lägga ner pengar på att fixa iordning. Jaja, den tiden kommer...
Och nu när jag ända pratat massa mat kan jag fortsätta på det spåret. Igår bröjd vi hem en av Jockes kollegor och hans blivande fru (ja kan ni tänka er så vuxet). Vi åt så mycket att vi nästan hamnade i matkoma allihop. Först var det fullt med snacks, sen blev det varm smörgåsgratäng, efter det blev det Thelins kärleksmums och Sundsvallsinköpta saffransbiscotti. Trots att magarna såg gravida ut på oss allihop tog vi fram snacksen igen. Är det inte konstigt. Hur mätt man än är kan man alltid sitta och småäta lite nötter, chips och vindruvor.
Och nu till rubriken. Mopedister är nog en av de mest idiotiska människor som finns. Inte alla, men några och säkerligen många. Igår när jag kom hem från jobbet var det massa barn på lekplatsen och gräsmattan hemmavid. I ena kanten på gräsmattan finns där en upptrampad stig. Där står det ett gäng killar och tjejer med mopeder. En av dessa kör längst bort på stigen, vänder sig själv och moppen om, maxar och bränner rakt över gräsmattan. Hallå, hur tänkte han? Fullt med barn, lerig stig, risk för fall eller urspårning. Han var en livsfara både för sig själv, men framförallt för dessa söta små barn som sprang runt och lekte. Alla föräldrar tittade med stora ögon på grabben som körde moppen, men ingen öppnade munnen och sa till honom. Är dom inte mer rädda om sina barn?
Och den där lönespecifikationen, den fick jag efter många om och men äntligen ordning på. Att man ska behöva göra allt själv, RESPEKTLÖST! Men vad hjälper lön och lönespecifikationer när jag lagt hälften av pengarna på tågbiljetter överallt i hela Sverige?!
50-års fest!
Ja nu är det snart en vecka sedan vi stod där nervösa och oroliga över hur det skulle bli. Jag, mamma, syster och bror har lyckats grundlura pappa och fixa en överraskningsfest för honom på hans 50-årsdag. Vi har planerat sedan i maj/juni och på något konstigt sätt lyckats göra allt så bra att han inte anat ett smack. Men det är fakttiskt helt otroligt för så många gånger som framförallt Ronja har försagt sig. Och inte minst när pappa hittade listan med all sprit vi skulle beställa. Jonas lyckades den gången lura i pappa att det var en lista på sprit dom skulle köpt i Danmark när han skulle åkt dit med några domarkompisar i somras, och pappa köpte det rakt av, toppen!
Jag körde hela långa vägen hem från Södertälje till Osby förra fredagen efter jobbet. Jag stannade inte en enda gång för jag var så väldans pigg, vilket jag inte trodde att jag skulle vara. Väl framme i Osby bar det av till Hemvärnsgården för att lämna av all sprit som jag hade med mig och all mat som mamma fixat med. När vi kom till Hemvärnsgården och parkerade bilen kom det en vit VOLVO 740 och parkerade precis brevid oss (sägas ska att Hemvärnsgården ligger mitt ute i skogen och klockan var ca 23.00) och jag höll på att göra i byxorna. Men det var ingen fara. Hemvärnet hade övning och en granne hemma passade på att köra inom och fylla på toapapper och lite så i en av deras pauser.
På lördagsmorgon gick pappa hemma och muttlade. Hans chef och en av hans kollegor skulle ta med honom till Danmark (något som mamma fixat med redan i maj/juni). Chefen kom inte och hämtade upp pappa kl 09.00 som bestämt, så pappa ringde honom och han sa att han var på väg (men mamma och jag pratade med chefen på fredagen och sa att han skulle söla sig så mycket som möjligt). Jag började klippa lite showkläder och styra lite med det, allt för att pappa inte skulle fatta att det var något i görningen. När han väl kommit iväg slängde vi oss i bilarna och påbörjade förberedelserna. Jag körde och köpte blommor och började ställa iordning och duka i Hemvärnsgården. Mamma körde upp på sitt jobb och började garnera smörgåstårtorna hon gjort. Ronja, Albin, Jonas och Nathali låg fortfarande hemma och sov vid den här tidpunkten.
Vi dukade, fixade och trixade från kl. 09.30 fram till kl. 17.00 när pappa med följe skulle anlända från Danmark. Och vår ena kusins pojkvän är superduktig på att spela gitarr och sjunga så han var så snäll och kom vid 14 för att fixa ihop ljudanläggningen som han så snällt tagit med sig. Kl. 16.25 ringer chefen och säger att dom är i Hässleholm och att han gjort ALLT för att sinka dom, men nu gick det inte längre. Dom körde till STATOIL i Osby för att han skulle köpa tidning och gå på toa (vilket han givetvis inte skulle egentligen) och när klockan var 16.55 klarade dom inte det längre utan då sa han till pappa:
- Jag ska bara köra inom Grottebacken och kolla för det är ju till salu nu (2,2 miljoner)
Pappa tänkte inte så mycket på det, förrän dom körde förbi Grottbacken och rakt fram till Hemvärnsgården istället. Chefen sa till honom att han skulle gå ut och ut kom han med ett leende på läpparna, men han började inte skratta förrän han kom in i lokalen och såg hur mycket folk vi faktiskt hade lyckats få dit. Hans första reaktion blev inte alls som vi trott, och det var skönt.
Kvällen började med en fördrink och tipsrunda om pappas 50 åriga liv. Sen blev det mammas goda smörgåstårta. Den följdes av tårta. När vi fått ner allt detta i våra magar blev det en paus med snacks och prisutdelning för tipsrundan. Sista måltiden blev inte vickning (för det hade vi bestämt att vi inte skulle ha) utan det blev kaka, glass och kaffe. Under hela kvällen bjöds det på musik av ena kusinens pojkvän, vilket var enormt uppskattat av alla. Och vem kunde tro att jag och Ronja skulle stå på scenen tillsammans och sjunga "Kom Änglar" inför 40 personer?! (nej, jag var inte full, inte ens berusad för jag sprang som en iller hela kvällen och fixade med allt och fyllde på det som var slut)
Söndagen bestod av städning av lokalen vi varit i. Det tog tusan hela förmiddagen och någon timm efter lunch. Men jag kan lova att den var finare när vi lämnade den på söndagen än när vi kom på fredagen. Efter städningen och lite smörgåstårta med påföljande fika bar det av hem mot Södertälje. VILKEN LYCKAD HELG! Allt var så väldans perfekt, förutom i början på kvällen när farfar min fick en hjärtinfarkt och fick åka ambulans in till sjukhuset. Men nu mår han förhållandevis bra och det är det viktigaste!
Och nu är snart en ny vecka till ända och jag sitter här med en snorig näsa och illamående. Jag hoppas verkligen det går över snart! Och inte nog med det så har jag nog feber också...
Jag körde hela långa vägen hem från Södertälje till Osby förra fredagen efter jobbet. Jag stannade inte en enda gång för jag var så väldans pigg, vilket jag inte trodde att jag skulle vara. Väl framme i Osby bar det av till Hemvärnsgården för att lämna av all sprit som jag hade med mig och all mat som mamma fixat med. När vi kom till Hemvärnsgården och parkerade bilen kom det en vit VOLVO 740 och parkerade precis brevid oss (sägas ska att Hemvärnsgården ligger mitt ute i skogen och klockan var ca 23.00) och jag höll på att göra i byxorna. Men det var ingen fara. Hemvärnet hade övning och en granne hemma passade på att köra inom och fylla på toapapper och lite så i en av deras pauser.
På lördagsmorgon gick pappa hemma och muttlade. Hans chef och en av hans kollegor skulle ta med honom till Danmark (något som mamma fixat med redan i maj/juni). Chefen kom inte och hämtade upp pappa kl 09.00 som bestämt, så pappa ringde honom och han sa att han var på väg (men mamma och jag pratade med chefen på fredagen och sa att han skulle söla sig så mycket som möjligt). Jag började klippa lite showkläder och styra lite med det, allt för att pappa inte skulle fatta att det var något i görningen. När han väl kommit iväg slängde vi oss i bilarna och påbörjade förberedelserna. Jag körde och köpte blommor och började ställa iordning och duka i Hemvärnsgården. Mamma körde upp på sitt jobb och började garnera smörgåstårtorna hon gjort. Ronja, Albin, Jonas och Nathali låg fortfarande hemma och sov vid den här tidpunkten.
Vi dukade, fixade och trixade från kl. 09.30 fram till kl. 17.00 när pappa med följe skulle anlända från Danmark. Och vår ena kusins pojkvän är superduktig på att spela gitarr och sjunga så han var så snäll och kom vid 14 för att fixa ihop ljudanläggningen som han så snällt tagit med sig. Kl. 16.25 ringer chefen och säger att dom är i Hässleholm och att han gjort ALLT för att sinka dom, men nu gick det inte längre. Dom körde till STATOIL i Osby för att han skulle köpa tidning och gå på toa (vilket han givetvis inte skulle egentligen) och när klockan var 16.55 klarade dom inte det längre utan då sa han till pappa:
- Jag ska bara köra inom Grottebacken och kolla för det är ju till salu nu (2,2 miljoner)
Pappa tänkte inte så mycket på det, förrän dom körde förbi Grottbacken och rakt fram till Hemvärnsgården istället. Chefen sa till honom att han skulle gå ut och ut kom han med ett leende på läpparna, men han började inte skratta förrän han kom in i lokalen och såg hur mycket folk vi faktiskt hade lyckats få dit. Hans första reaktion blev inte alls som vi trott, och det var skönt.
Kvällen började med en fördrink och tipsrunda om pappas 50 åriga liv. Sen blev det mammas goda smörgåstårta. Den följdes av tårta. När vi fått ner allt detta i våra magar blev det en paus med snacks och prisutdelning för tipsrundan. Sista måltiden blev inte vickning (för det hade vi bestämt att vi inte skulle ha) utan det blev kaka, glass och kaffe. Under hela kvällen bjöds det på musik av ena kusinens pojkvän, vilket var enormt uppskattat av alla. Och vem kunde tro att jag och Ronja skulle stå på scenen tillsammans och sjunga "Kom Änglar" inför 40 personer?! (nej, jag var inte full, inte ens berusad för jag sprang som en iller hela kvällen och fixade med allt och fyllde på det som var slut)
Söndagen bestod av städning av lokalen vi varit i. Det tog tusan hela förmiddagen och någon timm efter lunch. Men jag kan lova att den var finare när vi lämnade den på söndagen än när vi kom på fredagen. Efter städningen och lite smörgåstårta med påföljande fika bar det av hem mot Södertälje. VILKEN LYCKAD HELG! Allt var så väldans perfekt, förutom i början på kvällen när farfar min fick en hjärtinfarkt och fick åka ambulans in till sjukhuset. Men nu mår han förhållandevis bra och det är det viktigaste!
Och nu är snart en ny vecka till ända och jag sitter här med en snorig näsa och illamående. Jag hoppas verkligen det går över snart! Och inte nog med det så har jag nog feber också...
Uppdatering
Har visst varit lite dålig på att uppdatera, men det kan bero på att jag haft ganska mycket att stå i om dagarna.
Helgen som gått bestod helt och hållet av show. Ida kom till Södertälje och vi körde järnet i 2½ dag. Superkul och vi var väldans produktiva. Känns skönt att nästan vara helt klar med program och kläder till infomötet nästa helg. Hoppas bara inte Ida somnade framför/bakom ratten på vägen hem. ;) Nejdå, men det blev en kul diskussion om just det här att man säger framför eller bakom ratten. Vad säger man egentligen?
Igår var jag med Jocke och övriga traineer på Scania och åt. Först var vi på nåt stället i Södertälje (som jag inte vet vad heter, så klart) och åt sushi, sen gick några av oss vidare och drack lite öl (nej inte jag för jag är ju en såndär kärring som bara dricker söta saker så för mig blev det cider). Det var supertrevligt och jag hoppas på att kunna följa med några fler gånger.
Jag tycker det är bra att Jocke blivi trainee på Scania för helt plötsligt skaffade han sig ca 10 nya vänner som bor i Södertälje precis som vi så nu är vi inte längre så ensamma som vi var tidigare. Toppen!
Nu håller jag på att packa inför helgen. Ska åka hem imorn efter helgen för pappa fyller år på söndag så jag ska hem och ge liten present och sådär. Sen ska jag höra med bror hur det går i skolan. Han pluggar till EU-svetsare och jag tror det går galant, men är ändå nyfiken i en strut. :) Och så får jag träffa resten av familjen och hundarna. Ska bli myyysigt!
Förresten, efter helgen isshowande skrev jag ett inlägg i showbloggen, gå gärna in och kika!
