Petra

Nu har det varit begravning för älskade mormor. I fredags närmare bestämt. Det var en fin minnesstund i kapellet. Några gamla bekanta som kom och förvånade mamma och moster, men jag tror dom blev väldigt glada över att dessa människor visade sitt stöd och det blev mycket prat om gamla minnen efteråt.

Kusins pojkvän spelade gitarr och sjöng några av mormors favoritlåtar. Mamma och moster hade letat upp låtar som mormor tyckte om som spelades upp på cd-spelare. En dikt lästes upp från oss barnbarn och en från mamma och moster. Även mannen från begravningsbyrån (tror jag det var) läste en dikt för alla att ta med sig i sitt sorgearbete.

Efter minnesstunden körde min familj och mosters familj hem till mormor och åt. Vi åt planka och mammas hembakta kaka. En supergod kaka som slank ner så länge det fanns kvar. :)



Resten av helgen bestod av vila. Det är så skönt att vara hemma och inte göra nånting. Synd vara att inte min andra hälft tycker detsamma. Han vill att det hela tiden ska hända något. Ett Stockholmssyndrom kanske?!