Petra

När jag började mitt nya jobb i januari var jag överlycklig för det fina omklädningsrummet som fanns att tillgå, ett av många. På tidigare arbetsplatser har expeditionen även agerat omklädningsrum. Något jag visserligen inte haft något emot, men alltid trevligare att kunna hänga in kläderna i ett skåp. Min glädje över omklädningsrummet försvann redan efter första veckan. Bajs på undersidan av ringen, urinfläckar på ringen, papperskorgen hade klättrat mer än halvvägs upp på väggen, inget tvål, inget papper varken att torka nedre med eller händerna, grusigt på golvet och skräp precis överallt.

I detta omklädningsrum är det VUXNA människor som byter om. Vem bajsar så det hamnar på undersidan av ringen? Vem lämnar urin på ringen? Vem slänger förpackningarna till arbetskläderna på golvet? Vem går ens på toaletten utan att kunna tvätta händerna efteråt? Usch!

Så i tisdags tog en av cheferna och kavlade upp ärmarna och röjde det värsta. Jag pratade med städerskan och frågade vilken dag omklädningsrummet städas. Onsdag, svarade hon. Idag är det torsdag och det är fortfarande äckligt på golvet inne på toaletten, det finns inget tvål, papperskorgen är överfull, det är grusigt på golvet och fullt med urin- bajsfläckar i/på hela toalettstolen. Jag har svårt att tro att någon eller några lyckats åstadkomma allt detta på en natt.

Jag har svårt att tro att dom som jobbar på mitt jobb beter sig såhär hemma. Jag gör inte det i alla fall, och därför går jag inte heller på toaletten på jobbet.