67 kronor
Den här veckan har jag varit utpumpad varje dag jag gått från jobbet. Att jobba 100% är i sig inget utpumpande, men att lära sig en massa nya grejer och ha ansvar för andras löner blir stundtals lite mycket för mitt lilla huvud. Igår var meningen att jag skulle gå på tjejmiddag, men för första gången (nästan nånsin) ringde jag och avbokade. Tur var det för strax innan klockan 21.00 slocknade jag som en trasig lampa.
Det tråkigaste med att känna sig utpumpad är att jag inte haft ork nog att träna så mycket som jag brukar. Jag körde piloxing i måndags och crosstraining ikväll, annars har det inte blivit mer träning. Piloxingen i måndags var premiär för mig. Det var otroligt roligt och passade mig perfekt. Det var lite dansinspirerat och jobbigt. Har bokat mig för måndag igen, dock har jag bara en reservplats än så länge.
Vissa saker är tydligen inte lika viktiga som andra. Det jag nu kommer berätta är en av dom viktigaste sakerna för alla andra, men mig har det på något sätt gått förbi och ändå löst sig. I flera dagar har jag varit utan duschtvål och fått tvätta mig med tvålen i mitt lilla resekit. Varje dag jag gått hemifrån har jag tänkt "glöm nu inte att köpa duschtvål på väg hem från jobbet". Tror ni jag kommit ihåg det? NEJ! Men så igår slog det mig när jag gick förbi The Body Shop. Jag smet in nyss nämnd butik och grabbade tag i en duschtvål som luktade mango och gick fram till kassan för att betala. Butiksbiträdet säger lite halvsurt:
- Du vet väl om att du får en bodyscrub och en duschtvål för 200 kr?!
Tvålen jag nyss plockat på mig kostade 102 kronor så jag säger vänligt men bestämd:
- Jag nöjer mig med tvålen den här gången.
Butiksbiträdet tittar förvånat och surt på mig:
- Men alltså du sparar jättemycket pengar, 67 kronor.
Nog för att 67 kronor kan vara anledning nog att köpa en bodyscrub, men nu är det så att jag använder inte bodyscrub. Kändes för ett ögonblick som om jag pratade med telefonförsäljare för dom om några är ju experter på att inte ta ett nej.
Imorn ska jag till Trollhättan på elitserietävling med en av tjejerna i klubben. Det ska bli ofantligt roligt och jag känner redan nu hur jag längtar tillbaka till jag var 15 år och tränade som en tok och det mesta gick min väg avseende konståkningen.
